Andakt - mobbning/vad dig själv.
"I mellanstadiet ändrades dem. Dem som tidigare hade varit mina vänner. De som jag hade delat min fritid tillsammans med. Nu var den gamla tiden borta. Mina såkallade vänner skulle visa sig coola. Skulle börja sminka sig, men knallblå ögonskugga, men som var över halva ansiktet. Mina såkallade vänner gick runt och pratade skit om mig. Kallade mig och några till för idioter och töntar. De andra brydde sig inte och accepterade det. Bara dem fick vara med dem "coola" så var dem glada. Men jag tänkte inte finna mig i det. Jag sa ifrån. Att jag inte ville vara med någon som pratade skit om mig. Då förstördes allt.
De "coola" blev ett gäng som uteslöt mig helt. I skolan skulle de inte prata med mig alls. Men sedan när ingen annan i det gänget var med, så kunde någon komma och prata med mig. Låtsas som om ingenting hade hänt och var fel. Jag sa ingenting. Bara ignorerade personen, precis som dem gjort mot mig.
Det värsta var. Detta gäng skulle vara elaka mot vissa andra personer. De var såkallade ögontjänare. Som tog varje tillfälle att mobba någon men som skulle visa sig duktiga inför läraren.
Jag fick nog. Jag sa ifrån. Och blev den utsöttes vän. Visa mig vara en riktig vän. För jag tyckte att mobbningen var så himla fel. Så fel det kunde bli.
Jag undrade vad det var för fel på mig själv. Vad hade jag gjort fel? Dög jag inte? Fick jag inte vara mig själv och tycka vad jag ville? Måste jag vara som precis alla andra? "
Detta är skrivet av en anonym tjej. När jag läser detta tänker jag mycket på hur Gud har skapat oss. Alla duger precis som dem är. Gud skapade oss olika. Han skapade oss helt unika och vi bör vara stolta över dem personer vi faktiskt är. Det är när man är osäker på sig själv som man mobbar andra. Så var stolt över dig själv. För Gud älskar oss alla precis lika mycket och ser inte ner på någon. Han har gett oss fårmågan att vara starka i oss själva. Det är upp till oss hur vi klarar det. Det är vi som ska lära oss hantera gåvan och inte ge efter för grupptrycket. Alla felar och det är lätt att man råkar såra någon. Men när man medvetet gör det är det verkligen inte okej. Så, lev som den du är och var dig själv. Vi är alla bra på olika saker och kan olika grejer. Vi är olika helt enkelt. Du är unik. Jag är unik. Alla är vi unika. Unik. Det är så Gud har skapat oss.
Klicka här för att få psalmen.
De "coola" blev ett gäng som uteslöt mig helt. I skolan skulle de inte prata med mig alls. Men sedan när ingen annan i det gänget var med, så kunde någon komma och prata med mig. Låtsas som om ingenting hade hänt och var fel. Jag sa ingenting. Bara ignorerade personen, precis som dem gjort mot mig.
Det värsta var. Detta gäng skulle vara elaka mot vissa andra personer. De var såkallade ögontjänare. Som tog varje tillfälle att mobba någon men som skulle visa sig duktiga inför läraren.
Jag fick nog. Jag sa ifrån. Och blev den utsöttes vän. Visa mig vara en riktig vän. För jag tyckte att mobbningen var så himla fel. Så fel det kunde bli.
Jag undrade vad det var för fel på mig själv. Vad hade jag gjort fel? Dög jag inte? Fick jag inte vara mig själv och tycka vad jag ville? Måste jag vara som precis alla andra? "
Detta är skrivet av en anonym tjej. När jag läser detta tänker jag mycket på hur Gud har skapat oss. Alla duger precis som dem är. Gud skapade oss olika. Han skapade oss helt unika och vi bör vara stolta över dem personer vi faktiskt är. Det är när man är osäker på sig själv som man mobbar andra. Så var stolt över dig själv. För Gud älskar oss alla precis lika mycket och ser inte ner på någon. Han har gett oss fårmågan att vara starka i oss själva. Det är upp till oss hur vi klarar det. Det är vi som ska lära oss hantera gåvan och inte ge efter för grupptrycket. Alla felar och det är lätt att man råkar såra någon. Men när man medvetet gör det är det verkligen inte okej. Så, lev som den du är och var dig själv. Vi är alla bra på olika saker och kan olika grejer. Vi är olika helt enkelt. Du är unik. Jag är unik. Alla är vi unika. Unik. Det är så Gud har skapat oss.
Klicka här för att få psalmen.
Kommentarer
Trackback
